Feliciaftw ♥

Nu ska jag gå och lägga mig, så depp som jag är idag. Ush, tonårslivet suger. Det borde få vara olagligt med hormoner och puberteten. Det är inte ens till för något bra?


Jag saknar då leenden var äkta...





*spoiler* ctrl + A för er som orkar.
Jag dör inombords, verkligen. Ingen kan vad som verkligen händer inom mig. Ingen ser smärtan som mitt leende döljer eller sorgen i mina ögon. När jag ställer mig framför speglen och försöker fejka ännu ett leende för att kunna gå igenom ytterligare en kass dag så ser jag min egen sorg i ögonen. Det är ingenting leendet kan dölja. Folk som kollar noga ser det, tro mig. Det gör ni...