Feliciaftw ♥

Har ni någonsin haft den känslan av att inte räcka till? Att ni mår skit dåligt över något men döljer med ett leende och för varje dag som går så samlar man på sig mer och mer saker så det blir till en klump i halsen typ? Och sen kan det hända minsta lilla och utan att man vill det så bara forsar tårarna ut?

Jo, det kan hända mig väldigt ofta. Jag gråter sällan, men när jag väl gråter så brukar det tyvärr oftast bli på allmäna platser, vilket är rättså pinsamt. Hehe.. Vill egentligen inte gråta bland folk men man kan ju inte hjälpa det? :$

För det mesta så mår jag så in i helvetes dåligt. Detta är inte många som vet eftersom att om man kollar på mig så ser du ut som att jag har värsta bästa självförtroendet och mår hur bra som helst. Men saken är, att jag mår piss och har inget bra självförtroende alls. Kan komma vissa dagar då man är nöjd över sitt utseende, men oftast inte.

Jag försöker vara en bra vänn och ställa upp för alla. Nu för tiden så har det varit jävligt mycket. Har ställt upp för väldigt, väldigt, väldigt många och inte en enda har frågat hur jag mår eller om jag behöver snacka om något. Visst, jag har ju inte sagt något så det kan man ju inte begära. Men jag har aldrig riktigt pratat ut med någon på det sättet jag behöver. Det går inte... vet inte varför.

Men i mäniksans natur så finns det ett egoisktiskt beteende. Det har även världens godaste människa, så att alla har en tendens att bara tänka på sig själv och hur man själv mår. Vilket man får försöka se bort ifrån ibland och trösta sin vän när den behöver en som mest och minst....