SOMETHING'S MISSING

Det går inte att beskriva hur jag känner mig. Det är liksom.. tomt. Hon var min bästa vän, min underbara ängel och nu är hon bara borta. Min fina, underbara chey. ALLTID när jag var ledsen så kom hon fram och försökte pigga upp mig på ett sätt som inte går att förklara. Hennes ögon sa mer än en miljard ord och nu får jag aldrig någonsin se henne igen. Fyfan vad detta gör ont...

förlåt om bloggen är emo atm, men jag behöver skriva ut.



good times...

tack till er alla som ställer upp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0