O R K A R | I N T E | M E R
Jag känner mig fkn inte som en del av familjen när ni gör sådär. Men du fattar ju aldrig det, utan du bara kör på dina egoistiska fasoner hela tiden. Du stöter bort mig och umgås hellre med din ''nya'' familj. Jag har varit borta hela dagen och har du slått en enda signal? Nej, inte alls. Du bryr dig inte ett piss. Bara du får dina saker gjort och allt blir perfekt för din underbara familjeresa så skiter du totalt i mig. Jag orkar inte. Jag vet inte vad jag ska göra. Nu när jag skriver detta så rinner tårarna, samtidigt som emomusiken spelas i bakgrunden.
Tankarna flyger runt i huvudet. Ska jag flytta till mamma? Nej, helvete heller. Jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag mår dåligt var jag än är. Jag har inget hem, ingen plats där jag känner mig säker. Jag vill bara ha det. Någon som bryr sig, någon som ser på mig att även fast jag ler så mår jag dåligt. Jag har ingenting kvar, till och med fake-gladheten börjar försvinna.
Skulle det vara lika enkelt att få en fosterfamilj som att köpa en tågbiljett så skulle jag inte tveka en sekund.
Jag vill kunna ha den vännen som man bara kan springa till och gråta i famnen. Som även behöver mig, lika mycket som jag behöver hon/han. Jag behöver dig, var är du?
Tankarna flyger runt i huvudet. Ska jag flytta till mamma? Nej, helvete heller. Jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag mår dåligt var jag än är. Jag har inget hem, ingen plats där jag känner mig säker. Jag vill bara ha det. Någon som bryr sig, någon som ser på mig att även fast jag ler så mår jag dåligt. Jag har ingenting kvar, till och med fake-gladheten börjar försvinna.
Skulle det vara lika enkelt att få en fosterfamilj som att köpa en tågbiljett så skulle jag inte tveka en sekund.
Jag vill kunna ha den vännen som man bara kan springa till och gråta i famnen. Som även behöver mig, lika mycket som jag behöver hon/han. Jag behöver dig, var är du?
Kommentarer
Postat av: Frida kung hultin
Jag är här
Trackback
